KAN BARA INTE FATTA:

Om precis en vecka är jag på ett hotellrum i Reykjavik!

Eller så kanske jag är ute på lokal å svirar om vi inte blev proppmätta å jättetrötta efter middagen & badupplevelsen å bara vill sova för att orka med nästa dag?

På lördagen kommer vi bl.a att få göra ett studiebesök på motsvarigheten till Vinyl107,1 på Island (lyssnar faktiskt på det i skrivande stund)

Rida skulle nå´ra oxå hinna göra på lördag e.m., jag blir med som ivrig åskådare om inte jag lyckas skrapa ihop 495:- som tölt-turen kostar.

På söndagen bär det iväg på rundturen Gyllene Cirkeln;

• Hveragerdi- drivhus uppvärmt av geotermisk värme
• Kerid- vulkankrater (tänk om den får ett plötsligt utbrott?)
• Skalholt- kyrka/biskopssäte och Islands kulturella centrum
• Gullfoss- Islands mest berömda vattenfall
• Geysir- varma bubblande källor: 100 grader varma=ej badbara!! (Uncle Bens Ris någon?)
• Pingvellir- "nationalpark", ett vackert naturområde

Sen ordnar dom en avskedsmiddag på söndags-kvällen, men den bekostar man oxå själv. (bara matkostnaden denna helg kommer säkert gå på tusen spänn, men vi får väl äta gröt resten av månaden)

På måndan äre slut på äventyret då far vi hem t Gamla Swedala, OM jag åker hem vill säga. Kanske ber jag hela familjen emigrera...

;0)

PS: Jag kommer nog inte att fatta å förstå att jag vare på Island ens när jag kommer hem

Många anser ju att det första intrycket är det viktigaste.

Hoppas verkligen inte det gäller för vårat hem ! ! !

Vår miniatyrhall (1.5X1.5m knappt!) är nämligen närmast ett jämföra med ett bombat skithus: å det är ju inte särskilt välkomnande, eller hur?

Endera beror det på att vi är fruktansvärt trötta, slarvigt lata eller oerhört kissnödiga när vi kommer hem? Kan det också bero på att vi har ett, för uppgiften att härbärgera 4 tjog skor, under-dimensionerat skoställ? Kanske en kombination av bägge orsakerna?

Förmodligen snarare en total brist på organisation: det är bara att inse att vi egentligen sku behöva ett helt "skobyrå-höghus"! Åsså en mössor/vantar/halsduks-förvarings-skyskrapa? Var får man tag i så´na?

Kanske jag får väl lov att rita nå´t själv: en från-golv-till-tak-lösning, eftersom golvytan är så liten. Sen återstår det att se om jag har råd att köpa materialet. Leja nå´n till själva utförandet är väl bara att glömma, kanske kan jag muta nå´n snickarkunning med älgfärsrulader?

Målat vet jag ju att det blir efter konstens alla regler, det behöver jag inte bekymra mig om det allra minsta…

(Älskar Dig av tusen andra orsaker oxå, Vännen! )

;0)

PS:Nå´n som vet om en bättre lösning för våran hopplösa hall?

USCH, nu är jag less på det här!

(följande harang är upp till intresseklubben att anteckna,

ni andra kan hoppa över det stycket)

Snyter mig ideligen, trots att den värsta rinn-snoran har sinat, men det skär som små miniatyr-knivar i halsen när jag sväljer å blev helt matt när jag bara sku gå ut med soporna.

Så, nu har jag klagat färdigt!

Idag har jag kurerat mig sålunda;

• druckit jättegott thé i min favoritmugg
• lyssnat på talbok underbart uppläst av författarinnan
• zZzovit (som det frunTIMMER jag är har jag nog dragit rejäla timmerstockar! tur att ingen va hemma)
• ätit vitlökssoppa (min andedräkt kan döda mindre djur på två meters avstånd: aktar Paloma !)
• snörvlat än mer till ur-romantisk dvd (Tack för den!)
• druckit kaffe med en3a päronkonjak (mmmmm, den lena fint i halsen)
• slumrat en stund på örat, som f.ö blev alldeles rött, varmt å skrynkligt

Är nu utvilad nog att sitta upprätt vid datorn: a Haleluja-moment?

Har fått en massa skojjiga mail från Islandsresenärerna: det ses fram emot varma källbad, sight-seeing,(rundt-tittering?), Svarta Döden, tölt, sur-haj. snoppmuseum (jo Du läste rätt). MEN det är inte därför jag längtar dit: naturupplevelsen Gott Folk, NATUREN!

NU äre snart bara en vecka kvar: måtte jag va helt återställd tills dess!

 OJ, måst genast lägga mig å vila/ läsa lite om ön...

 :0)

OM det finns en tävling i den kategorin så vill jag nominera min till den!

(TACK Snälla rara Svägerskan för omtanken!)

När Hon i måndags  hörde att jag va sjuk plocka Hon ihop ett Krya-på-Dig-paket till mig! Så tog hennes Gubbe med det till min Gubbe som sen råka glömma det på jobbet. Men idag kom Han ihåg  att ta med det hem till mig;

På varje liten del stod det små lappar med små glada tillrop! Bl.a upplystes jag om att äpplena minnsann är av egen skörd från deras trädgård:

Jag bugar mig å låter meddela att det exemplar jag avnjöt smakade ypperligt.

• C-vitaminet ska jag ta till frukost hädan efter
• böckerna får anstå tills jag blir frisk, orkar inte riktigt  
• dvd-filmerna däremot ska jag titta på imorrn
• servetternas syrener närmast för ljuvliga att duka med:

 blir förmodligen nå´t decoupage istället,

• garnet kan mycket väl bli en sjal om axlarna,
• halsbandet blir det premiär för på Island har jag bestämt mig för
• kanske lackar jag (tå-)naglarna tills dess oxå?
•  Å tyget? Jo, ni håll utkik på en blogg nära er så dyker det nog upp i transformerad form....

:0)

PS:TACK än en gång Söta Svägerskan!

Nyss hände här nå´t ganska sürrealistiskt:

Satt invid datorn å läste Persiljas senaste inlägg, hon hade fått brev från en av sina BloggLäsare. När jag sitter å läser om hur glad hon blev å hur roligt det är att få riktiga brev så blir jag lite barnsligt avundsjuk:

 "- elaina vill åsså ha bjev..." *stampa-nästan-med-lillfoten*

Så skramlar det till i brevlådan, jag går ut på loftgången å hämtar in posten.

Gissa om jag blir förbluffad när det verkligen ligger ett personligt brev där bland direktreklam å räkningar! Ser ut att vara från Dotras Gudmor, "Tant"kallad, av handstilen att döma. Så omtänksamt hinner jag tänka, min gamla Kamrat víll nog muntra upp mig för att jag är sjuk. När jag så vecklar upp brevet blir jag alldeles omtumlat förvånad då det visar sig vara en annan Tant som sänt mig detta rara brev!

Äre sant eller drömmer jag? Tittar ömsom på dataskärmen där Persilja skriver om sin Bloggis-post, ömsom på brevet i min hand. Minns min barnsliga önskan om brev: å här står jag nu med svaret i handen. Så snabbt har jag aldrig blivit bönhörd! Känns nästan overkligt, kanske feberdrömmer jag?  Nä, brevet prasslar till å med när jag nyper mig i armen. Måst läsa det en gång till...

JOdå, det är alldeles på riktigt, jag har inte börjat se syner å önskedrömmar:

TACK Snälla Tant Tagg va glad jag blev OCH förvånad i dubbelbemärkelse:

Tänk att läsa om nån som får brev, önska sig det å i nästa stund få det!

 Snacka om snudd på sürrealistiskt ! ! !

Nu måst jag gå å vila på det här, å läsa brevet en gång till om det inte har lösts upp i tomma intet...

:0)

Vilket bra forum bloggen är!

Så mycke 3vlig omtanke som strömmat härigenom OCH genom telefonlinjen tack vare att Vänner har läst här att jag inte mår nå´vidare. Svägerskan har t.o.m gjort ett litet krya-på-dig-paket, som jag sku ha fått om inte Kärbon glömt det på jobbet. Men glad jag är ändå: blotta tanken på att nå´n bemödat sig för min skull värmer.

TACK å nick å bock Allehopa, ringer ni efter nio sover jag förmodligen, då går det bra att prata med Kärbon å framföra en hälsning. Annars går det ju utmärkt bra att lämna hälsning här...

:0´)

Sen jag publicerat förra inlägget så sov jag en stund till.Vakna av att Kärbon ringde å väckte mig för att jag sku äta lunch. Klev genast upp å rota ute i skåpen men hitta ingen vitlök till soppan. Så då fick det bli förutan det, för jag orka inte knacka i väggen t "Grannars Diversehandel":

Det är så att GrannFrun å jag brukar låna specerier hej vilt sinsemellan, speciellt veckan innan lön: allt från rödbetor till mjölklitrar. Bryr oss aldrig riktigt om att ge tillbaka, det jämnar ut sig i slutändan ändå pånåvis. I övrigt småpratar vi bara över balkongräcket om väder å vind, hundar å ungar å hembryggt äppelvin, typ.

Men jag har aldrig känt nå´t behov av att umgås med henne i övrigt, även om hennes barn är lite jämgamla med mina OCH att jag kan känna mig nog så ensam emellanåt. Fast det är jag ju inte! Har ju barna å Kärbon omkring mig å i mitt arbete träffar jag minst 50elva människor varje dag, vissa da´r tju30. Privat är jag däremot lite dålig på att knyta-an, beror det kanske att jag blir så mättad på jobbet av att vara uppi folk hela dagarna?

Ändå umgås jag med förtjusning när det väl är nå´t besök på gång! Oftast äre vi som åker till folk hälsar på: Svåger&Svägerskan i Berga, FamiljenO i Grannbyn, HerrWeberg&FruPeru det är väl dom jag kan komma på nu i mitt lätt febriga tillstånd.(tur att jag varna för svammel i rubriken)

Tror att det är för att vi bor som vi gör som det inte blir av att vi bjuder hem gäster oftare, mer än då nå´n av oss fyller år. Vore så mycket roligare om vi hade ett gemensamt hem! Gärna lite större oxå men även i liten stuga ryms många vänner:

Så äre nu nån som läser det här å har ett boende i Stockholms Norrorter att låna/hyra ut/ sälja hör av er, så får vi se om det kanhända är nå´t av intresse!

Nu ska här sovas igen...

#0´}

Efter att jag varit uppe å sett till att barna kom upp å käka frukost somna jag om nå´n timme. Nu har jag pallat upp mig här i sängen, med en kopp the´på nattduksbordet (får inte spilla på tangent-dito!) för att skriva nå´ra rader.

Det kan ju vara på sin plats att skriva om huskurer idag med tanke på att jag är så förkyld. Som jag beskrev i går så kom ju Sonen med The´å honung, halvljummet som jag lite överseende accepterade. Men det kanske inte va så tokigt sa en arbetskamrat när jag ringde å sjukskrev mig i morse: dom nyttiga små honungsdjuren dör om man häller för hett vatten på dom! Å då gör dom ju ingen verkan! Så mitt morronthe´ va nätt å jämt uppkokt för att dom verkningsfulla beståndsdelarna i honungen ska kunna göra sitt för mitt tillfrisknande.

Lite vitlök vore nog också på sin plats: ska ta å pressa ner en klyfta i soppan jag tänkt vispa ihop till lunch. Vitlök kan också med framgång petas in i örat vid örsprång o.dyl NEJ, jag skämtar inte: en Oskalad klyfta får ligga i ytterörat, förseglat med ett plåster, över natten. Detta fick jag lära mig av en persisk kvinna å jag är övertygad om att det skonat mina barn från att bli ÖronBarn. (det ligger annars i släkten)

Timjan är bra mot heshet har jag fått erfara under mina år som körsångerska. (jo,jo, det där lät som skryt det: men det handlade om kyrkokör, inte så att jag varit doa-kör bakom nå´n artist. JO, faktiskt så doade hela kören åt AnnaLotta Larsson & Göran Fristorp en jul )

Hur som haver så häller man rikligt med hett vatten över nåra mått stött timjan å så får det stå å dra en god stund. Drick sedan så varmt som möjligt i djupa klunkar.

-Japaner, japaner, japaner va det nån sportkommentator som sa på sin tid. Apelsiner, apelsiner, apelsiner säger jag i förkylnings-tider som dessa. Chockdoser med C-vitamin lär vara bra innnan  man sjuknar in, precis när man börjar ana att nåt sjukt är på gång. Personligen så tycker jag det är riktigt gott när ingenting annat smakar. Åsså får man ju i sig vätska på köpet!

Mycken dryck, i alla de former; the´, juice, svartvinbärssaft men framförallt VATTEN! All vätska är bra för att rensa ut systemet å skölja bort baskeluskerna.

Å jag kan inte nog betona vikten av att SOVA, sova sig frisk, låter väl enkelt, men när man är så här trött som jag börjar bli nu så är det det kroppen efterfrågar å behöver. Därför slutar jag härmed skriva å kryper ner under filten å knoppar på obestämd tid. Nä just: Kärbon kommer å ringa vid lunch för att höra att jag fått nå´t näringsrikt i mig…

Kudde på er!

#´0]