Den restaurang som vi tänkt gå på å som vi trodde det va bord bokat på, hade det blivit något missförstånd med. Så det blev aldrig nå´t besök på Perlan som skymtar i mitten på denna bild:

 (som nu tydligen inte går gick att lägga in!)

Kanske lika bra att det inte blev nå´t besök där, för efter vad jag hörde så va där svindyrt. Den restaurang som hotellet lyckades prångla in oss på hade mer humana priser, men en servitör som inte likna nå´n jag träffat på nå´nsin.

(å då har jag jobbat inom branschen å mött en hel del egendomliga)

(här skulle då ha kommit en bild på

den märklige servitören å GladaKocken)

Han hade inte hunnit duka bordet tills vi kom: slängde då fram bestick å servett lite slarvigt, drällde vid upphällningen av vinet, sträckte tallrikarna hur-som-helst OCH när vår reseledare Hans påpekade oskicket svarade killen bara -Passar det inte så är det bara att gå till en annan restaurang...

Jamen, har ni hört på maken???  Reseledarn uppmärksammade en kvinnlig servitris på fasonerna och sen såg vi inte skymten av den s.k servitören resten av kvällen.

(Denna bild som kommer här visar hur glada vi va för det!)

Maten va ändock tillagad med kärlek kändes det som å vinet flödade gott. Fast jag hade önskat att det varit nåt mer isländskt istället för italienskt, både vad gäller mat å dryck.

(föreställ er nu ännu en bild på ett glatt sällskap!)

Övriga personalen va mycket hjälpsamma när vi fråga efter vad för ställen som dom trodde sku passa oss anti-hiphop-människor? Dom rekommenderade ett par ställen, men sa samtidigt att vi inte sku bli avskräckta ifall lokalerna va tomma vid denna tiden på kvällen.

NöjesFolket går inte ut i Reykjavik förrän tidigast tolv å på det första stället vi gick till va det i princip bara personal. Gick vidare å hamnade till slut på ett ställe som hade en inhemsk salsaorkester som tydligen dragit lite publik. (Kanske va det deras närmast sörjande som kommit för att lyssna?)

(dom idas jag inte ens ta ett kort på)

Straxt bredvid scenen satt en man med pannlampa!!!

HerriJessi, hann jag tänka innan det visade sig vara en tauerare (eller snarare bodypainter).

Han hade en mapp med häftiga motiv å ett-tu-3 hade Lillemor satt sig för att bli bemålad:

(Jag blev nu lika glad som Hon ser ut

för att det äntligen gick att lägga ut en bild! )

En del av gänget valde att gå hem direkt efter maten men nå´ra stanna en stund till. Musiken va väl till en början slätstruken (dock bättre än hysteriska salsan) men sen började discjockeyn spela 60-/70-/80-tals musik så då va vi nå´ra tappra själar som va upp å stuffa: det va riktigt KUL!

Men säg den glädjen som varar för evigt, DJn gick igenom sin skivbox i kronologisk ordning verka det som: för det övergick sedemera till 90tals musik (som jag inte känner till nämnvärt) för sedan urarta i nå´n "teknodurrr" USCH jag får hjärtarytmi för mindre!

Då hade jag redan uppsökt vattenhålet å där fanns både flodhästar (så´na som trampar på en) å krokodiler (va lite rädd för att bli uppäten). Dom sistnämnda ända från Australien! Visade sig var snälla cineaster som rest hit upp till Reykjavik för att gå på nå´n filmfestival  som enligt dom va nå´t alldeles fantastisk.

Överlag kan man säga att folk va välklädda, trevliga men, mot slutet, fulla! Träffa på nå´ra tjejjer i toa-kön som va bra på trycket, men dom konverserade ändå glatt med mig på isländsk/engelsiska å jublade när dom fick reda på hur det kom sig att jag va där! Dom ville oxå vinna en resa, gärna till Sverige: För ni har så snygga killar! hihihi....

Ölen kosta 600 iskr. alltså lite drygt 60spänn. Visste ni att öl var förbjudet på Island ända till 1989! Så jag passade på att pröva tre olika sorter Egils, Viking å den3e har jag glömt namnet på? Behöver jag säga att jag somna ovaggad...

#0D

Vi tog ut kompassriktningen mot centrum å skyndade iväg,

som tur va vi alla på jakt efter islandströjjor!

Slutligen hamna vi i denna här butiken:

Vi hittade alla varsin tröjja/kofta å på köpet fick vi välja ett varsitt par sockar. Jag valde angoraullstrumpor: ljuuuvliga mjuka å sköna!

Dessutom slog jag till direkt när jag fick syn på lika tossor som Gerda-Thyra&HusFrun stoltserat med.

Expediten på affären upplyste mig om att Hon som stickat just min kofta valt färgerna i den efter höstens naturpalett OCH att Hon ännu bara gjort detta mönster i ett fåtal exemplar: KUL! (scrolla ner en bit om Du vill se den nu-genast-å-på-en-gång)

Hon informera oss även om att eftersom vi handlat över en viss summa sku få tillbaka skatten (det är väl därför det kallas för "TaxFree"?) om vi bara uppsökte turistbyrån.

Det hann vi inte, utan vi kasta oss i en taxi å störtade in på smörgåsbaren som låg mittöver hotellet:

Här sitter jag med lite dryckjom iförd min nya kofta,

som bara är så "Jag", eller hur? ;

Pustar ut efter ridturen, som ändå gick förvånansvärt bra med tanke på att jag inte suttit på hästryggen på tju30 år!

Ridturen utgick från Stallet Eldhestar  lite drygt en½timme från Reykjavik, dit blev vi skjutsade med minibuss. Direkt vi kom fram välkomnades vi av en trevlig svensk tjej, som jag tyvärr glömt namnet på (Lollo?) Här instrueras vi lugnt å metodiskt:

(åsså sku här ha infogats en bild, men den ville inte med mig, suck!

Får prova om en stund igen)

Dom här hästarna delades ut efter hur erfaren man va: jag fick en sävlig en som hette Taktur. Traktor tyckte jag att dom sa först, å det va passande för han gick som i uppkörda traktorspår: hur lugn som helst.

Va ändå lite änglig när det visade sig att vi sku va tvugna att korsa stora bilvägen! Det gick ändå vägen (höhö så vitsigt!) för vi gick alla på ett led å vek samtidigt av åt vänster å passerade på så vis vägen på kortast möjliga tid.

Upp i dessa bergen visade det sig att vi skulle, å första biten va rätt ut i terrängen: aning sumpigt efter flera dagars ihärdigt regnande på landsbygden. (min pålle tyckte inte om när det va klafsig å skuttade då små språng för att undkomma det obehaglig, men jag höll mig kvar i sadeln!)

Lyckligtvis så kom det inte en droppe medans vi red å när vi kommit en bit upp tyckte jag det gick riktigt bra å kunde rent av njuta lite av naturupplevelsen runt omkring oxå:

Dessa mer erfarna ridtjejjer dela med sig av tips å råd OCH jag tror att det bidrog till att inte jag kände mig så rädd som jag varit tidigare gånger jag provat komma över min häst-rädsla.

Lägg därtill att hästen jag red på, "Taktur", hade väldigt lågt tempo: när dom andra drog på lite hamna vi ohjälpligt sist, fastän jag minnsan försökte snabba på honom! Va lite traktor över honom:

Fick väl till lite töltningen iaf efter mycket om å men inte va det som att sitta i en fåtölj inte! Möjligen som en rankig skrivbordstol med en massagekudde som sits...

Hade tänkt att jag sku ha hunnit med att skriva om laugardagirs/lördagskvällens eskapader oxå, men timme är sen å jag borde ha sovit för en timme sen: så "Bless" med er å sov gott...

#0x

Lördagmorron va det frukostbuffe´bestående av fil&flingor, flingorna i en klurig automat (som barna nu absolut önskar sig till julklapp)

Dessutom fanns det thé/kaffe, mackor, ägg men ingen kaviar? Trodde att det i ett så fiskrikt land sku finnas nå´n variant på det invid frukostäggen.

Kaffet va väl rätt OK, men sällskapet va det inget fel på, bara snällingar. Förväntansfulla vänta vi på bussen som sku ta med oss på en rundtur runt Reykjavik.

Det va inte detta fordon vi fick åka runt i,

passa på att ta bilden när vi stigit ur för att bese HallgrimsKirkja.

Den mest originella kyrka jag sett, syns överallt i Reykjavik 73 m högt, mycket imponerande. Uppförd i betong å föreställer en vulkan med rinnande lava längs sidorna:

Framför kyrkan står en pampig staty av vikingen Leifur Eiriksson, ”Islands son och upptäckare utav Vinland”. (Vinland va endera New Fouland eller Labrador i Amerika  ?  )

Vi fick möjlighet att gå å titta inuti den oxå: därinne rymmes över tusen personer i bänkarna med vändbara ryggstöd!

Sparsmakat utsmyckad inredning som synes (?), men orgeln va desto mer vräkig:

Åsså kommer en gatubild med lite San Fransisco-känsla:

I hamnen låg det fullt med valfångstfartyg. Lyckades fånga denna på bild;

Sen åkte vi till radiostationen Bylgjan, lite av en motsvarighet till Vinyl107,1. Vi blev visade runt av en mycket trevlig kille/karl som visa oss runt i dom olika studiosarna. (tror han heter Jóhann Örn Ólafsson )

Våra radiomänniskor tyckte det va särskilt intressant, för dom hade tydligen liknande datasystem. (dator heter f.ö "Tölva" på isländska: inga amerikanska låneord här inte!)

Vi fick bl.a gå in i studion till Simi&Joi .som har ett återkommande lördags-program. En av dom kunde svenska / va svensk(?) å han berätta en hel massa om radioteknik å allt möjligt. Rätt som det va va det dags för sändning!

Vi fick stå kvar mitt uppi alltihopa å hålla andan. (nåja, åtminstone låta bli att hosta/nysa/fisa/rapa) Här snacka dom om nå´n fotbollsmatch:

.

 Det blev väldans varmt i studion, med all elektrisk utrustning å ljudisoleringen kanske gjorde sitt till oxå? Mådde lite illa, men ingen svimma å vi behövde inte nyttja denna lilla lådda:

Efteråt vankades det automat-kaffe å vi som sku iväg å rida kom plötsligt på att om vi överhuvudtaget sku hinna gå nånting på stan så måst vi kasta oss iväg omgående!

Nu måst jag ta lite påtår  kvälls-thé. Men lugn, det kommer mera...

=0)

Mätta å mycket belåtna

OCH trötta valde flera av oss att åka hem till hotellet,

där vi uppmanades att

inte ta hissen vi eldsvåda:

som tur var brann det inte!

Hade nog inte orkat gå

alla trapporna upp

( å andra sidan sku man

överhuvudtaget inte ens

kommit på tanken att gå upp

på rummet om det brunnit)

URSÄKTA den dåliga bildkvaliteten!

Men en sängfösare blev det iallafall uppe på hotellrummet;

Hur mycket skojjerier som helst, vi va på samma frekvens (107,1?) å

humorhalten va hög! Men min energi blev till slut låg så jag valde att knoppa in...

Detsamma ska jag även göra nu:

Go´Natt, spännande forts. följer...

#0)

Rödnästa (av kylan)

gick vi upp till det

reserverade matrummet i

den fina restaurangen

där vi fick;

• Aspassúpa (sparrissoppa)

• Lambafillet með rósmarínsósu og soðbökuðum kartöflum(lammstek med helstekt/bakad potatis)

• Skyr með bláberjum ( en sorts krämig youghurt med jätteblåbär)

Allt smakade mycket gott,

fast jag hade nog önskat

att nå´t mer än bara efterrätten

sku ha varit mer

specifikt isländsk.

Denna

vackra

väggmålning

är bara en

i raden

av vikinga

sägner

längs

korridoren

till

matsalarna.

Nu kallar tvättstugan...

=0)

Badet va ju, som sagt, som en dröm å huden blev så mjuk efter att man peelat den med den vita leran som fanns fritt att tillgå skedvis ur stora behållare.

Men HÅRET! Det blev en mardröm! Ångrade bittert att jag inte hörsammat de råd jag fått att akta det. Den förutseende Programledarinnan, Hon va smart nog att ha badmössa. Men jag doppade mig obetänksamt å min hårman blev stelt liksom häst-tagel: nästintill omöjligt att reda ut! Ägnade säkert en ½timme åt att få bukt med det på hotellrummet.

Hotellet va f.ö fint med 7våningar;

Vi bodde på översta med utsikt över hamnen;

Vi delade dubbelrum två&2 å det fanns bara en enda stor säng, som tur va verkade inte min rumskamrat särskilt pryd av sig å jag är ju inte särskilt brydd. Badrummet va rent å fräscht, det enda va att det lukta lite unket, men  "MonAmi" hällde vatten i vattenlåset å när vi kom tillbax från restaurangen så hade illaluktandet gått över.

På restaurangen hade de en isbar i ett kylrum, likasom på Stockholm ICEbar, där det bjöds på en Välkomstdrink;

Och jag berätta förståss att vi förlovade oss på Jukkasjärvi Ishotell å att vi åt  björnkött på Värdshuset där vi hade vår förlovningsmiddag.

Å nu måst jag laga lite mat, blir varken brum eller bää idag:

utan rösti med bräckta skinka, duger det med...

Återkommer!

=0)

Se inlägget på "rätt datum": klicketiklicka här...

Kärbon följde mig ända fram till mötesplatsen, där en av tjejjerna redan stod: hälsade glatt å småprata lite. Nå´n till trilla in, sen dök Reseledaren upp å önskade oss VÄLKOMNA å överlämnade en varsin ros så chevalereskt.

VinylGänget med Jonas&Lillemor i spetsen överlämnade lite gåvor dom oxå,

när alla var samlade. Vilket välkomnande!

Stämningen var god redan från start: mycket prat å skratt.

Nå´n av tjejjerna hade visst läst min blogg å tyckt jag verka hygglig å tydligen levde jag upp till förväntningarna ;)

Incheckningen gick så smidigt eftersom den erfarne Reseledaren beställt en egen disk åt oss. Väl på planet så saknades inte samtalsämnen å resan gick så fort: lyfte från Arlanda kl.14.10 å landa på Keflavik 15.20, visserligen lokaltid (-2t) men fastän själva resan  i realiteten tog 3t. så kändes det inte så: tiden går fort i trevligt sällskap!

***********

Disigt i luften när vi kom fram,

men en buss väntade

å körde oss till

"Bláa Lónið" = BlåLagunen!

En dramatisk gångväg

inramad av höga

lavastensväggar

ledde fram till den

inte mindre pampiga entréen

med varmkälla t.o.m

utanför porten.

              ***********

Där inne vare än disigare: värmen från vattnet gjorde att dimman låg tät över hela anläggningen å det va inte helt lätt att hålla reda på sina nyfunna Vänner. En bar låg i anslutning till bassängen å jag provade ett mycket gott mousserande rosévin med fruktig smak: "Fraimb...-nånting", från Patagonien/Chile. (Köp mig en box Någon!)

Kändes så himla overkligt OCH lyxigt att flyta runt i mjölkaktigt ljusblått vatten å sippa på "Rosa Champagne" å höra skratt å sorl omkring sig i dimman.

"-Det här är inte sant, snart vaknar jag av en kallsup i badkaret"

to be continued...

=0D