Kärbon är hjälpsam på mångahandavis, men hans tvätteriverksamhet har gett upphov till lite missnöje: han är van att slänga det mesta i torktumlaren å missar ibland sånt som icke bör tumlas, t.ex;

• sidennattlinne
• sammet/silkeblus
• Dotras vita lammullströjja!

Den förstnämnda klara det utan förändring, blusen tappa formen å tröjjan blev ju alldeles tovad! Hon blev förstås döö-sur, Kärbon uppgiven å jag ruska på huvudet åt dom båda två. Men istället för att kasta den så la jag den på projekt-hyllan, hade just läst läst Do Redo-boken å fått massa ideér.

Så ett ½år senare är tröjjan snart transformerad!

Fodret är ett överdrag till prydnadskuddar, Sonens urvuxna jordgubbsfläckade skjorta fick offra ärmarna till den orginella axelremmen.

Måst i denna stund skjutsa honom till pappatåget å i samma veva åka å hälsa på  i GrannByn hos Familjen O som lider av systerbrist (nä, inte syre-brist, utan brist på systrar, halva systerskaran är på annan ort)

Hinner inte lägga ut bilden så här i sista sekunden, den kommer

i e.m./ kväll, se där nå´t att se fram emot

Nästan tio på kvällen kom bilderna på plats å jag är som sagt jättenöjd!

TACK Snälla Ni som inspirerat mig: ingen nämnd ingen glömd...

=0)

Vi har varit å tittat på en lägenhet!

Inte långt ifrån barnas skola i ett område som är gammalt, men trivsamt.

Huset är trevånings å sträcker sig väldigt lååååångt i en båge liksom en banan, därav det namnet i folkmun.

Flera av barnas klasskamrater bor i detta hus å det är närmare pendeltåget än vi bor nu å ungefär lika långt till affären.

Själva planlösning va bland de bästa jag sett å det här är 1a lägenheten som jag verkligen känner för! å balkongen ska vi inte tala om måste jag absolut berätta om: den längsta jag varit på, två utgångar både från vardagsrum å SOvrummet

(jag som vill vädra sängkläderna jämt!) SÖDERläge ååååååå VILL HA!!!

MEN vi har nog inte tillräckligt bra köplats å hyran är lite väl hög: 8000:-

Fast å andra sidan har vi en gemensam boendekostnad för båda våra lägenheter som är mer än så OCh den är totalt nyrenoverad, stambytt, nytt yt-skikt överallt, men ändå: för den summan sku vi kunna bo i ett hus istället...

Avslutar detta inlägg med ett citat:

>>...det är lika bra att sluta drömma,

 det går åt helvete i alla fall.

Om man drömmer om Paris hamnar man på något vis

likt förbannat i Hudiksvall...<<

;0D

I lördags när jag va helsjuk(OCH godissugen!)så gjorde Dotra  dessa;

Krispiga GodisMumsingar

• 100gr. margarin
• 4msk sirap
• 2dl. socker
• 4msk kakao
• 8dl. cornflakes

Ställ ut ca 20 bullformar på en fuktad plåt (så flyger dom inte iväg)

Blanda alla ingredienser UTOM flingorna i en kastrull.

Koka upp å rör om HELA tiden så att smöret smälter å allt blandas väl.

Stäng av värmen å rör ner flingorna så dom blir täckta av smeten.

Klicka fort ut i bullformarna-ställ kallt ett tag.

MUMS!

Har Du tumme med Fru Fortuna så kanske Du istället ska satsa på att vinna chokladogram inne hos bambi...

;0)

Söndagen gick i hantverkets tecken, Dotra å jag åkte ner på byns ABF-lokal å deltog i Vänföreningens aktiviteter;

Jag hade min nålbindning med, Dotra öva sig på bandväven å så rådfråga vi Vännerna om lämpliga tidstrogna textilier till våra vikingadräkter. Linne å ylletyger är det mest genuina, men också mest kostsamt märkte vi när Kärbons klädedräkt blev till innan vi sku på HöstGillet. Då fick vi rådet att köpa linnetyger å yllefiltar på second-hand å vi har faktiskt gjort en del fynd lite här å var under vintern.

Sonens särk, skjortel å böxer, hade jag tänkt börja med förrförra helgen när vi va barnlediga. Eftersom han inte riktigt vet om han vill vara med i vikingalivet så tänkte jag sy hanses kläder i "ful-tyg", likasom jag gjort med min vinterdräkt (alltså inte på nåt vis fula, utan inte riktigt autentiska, såna jag inte kunnat utröna vilket material det är, bara att dom ser grova å vikingamässiga ut) Det va ju bara det att jag gick sta å blev sjuk! å hela förra veckan när jag va sjukskriven va det ju fullt tillräckligt att bara ordna det mest basala; äta-skita-sova höll jag på att skriva.

Dom tyger som vi tänkt till min å Dotras dräkter, se ovan, ville vi först höra oss för om de tygernas kulörer ev. va för skarpa å otidsenliga. Det visa sig att de orangeröda tygerna va helt OK [icke tidsenligt utryck! ;) ]  i sin ordning, de sku kunna vara färgade av krapprot. Den mörkare röda att anse som en mycket förmögen färg, den mörkt blå som alltför ädel för den bondekultur vi ska föreställa på byns vikingagård.

Vi fick också lära oss att att gult oväntat nog är den färg som är lättast att åstakomma (grönt eller brunt gissa jag) dom flesta växter som fanns "på den tiden" gav olika gula nyanser. Sen tillsattes olika betningar, alun etc, å utifrån kommande färgämnen; koscinill, järnvitriol mm men det va för exklusivt eller kom senare under medeltiden.

Hur som haver, en riktigt lärorik träff va det å Dotra va nöjd att hon följde med å fick möjlighet att resonera å skissa på hur hennes dräkt sku kunna se ut.

Hela hon sken som solen när vi for därifrån:

 -Snacka om världsbra-ig historia-lektion!

Så nu är vi taggade å håller på för fullt å sprättar sömmar på gamla linnegardiner å  pälsar, krymper ylletyger i maskin, avfärgar andra å exprimenterar i största allmänhet. Hur kul å spännande som helst!

Å får vi bara behålla hälsan så kommer resultaten att förevisas här på denna bloggen, som kommer att uppdateras lite oftare framöver.

Tills dess

Makternas välgång, hälsan med eder...

;0)

En period av mitt liv (slutet på 80-mitten på 90-talet) va jag lite extra feministisk av mig, t.ex köpte jag bara CDskivor med kvinnliga artister. Detta för att jag nånstans hade läst att ½kända tjejjer av nån anledning måst kämpa mer, än okända killar, med PR å många gånger bli tvugna att spela på sin sexappeal mot sin vilja.

Därför drog jag igång en egen liten kampanj att bara köpa "QCD"s (QvinnligaCDskivor) lyckades inte riktigt få med mig så många tjejjer eller killar heller för den delen, men flera förstod min tanke å nån följde mitt exempel. Hände det nån gång att jag absolut ville ha en manlig artist så måst jag plikt-köpa minst två kvinnliga artister. Inte för att dom artisterna nånsin märkte nån skillnad, men det sku va kul om dom finge reda på det?

JAG gjorde iaf vad jag kunde för Världens Kvinnliga Artister!

Måhända det är dax att damma av den gamla principen? Inte för att jag köper CDskivor särskilt ofta men ni andra som gör det kanske oxå kan anamma mitt tankesätt? Tänk om vi kunde starta en trend? Å att vi om några år kan läsa:

 "CDförsäljningen har av någon outgrundlig anledning

ökat markant bland kvinnliga artister".

( Kul att leka med tanken iallafall)

Vore kul om Du inventera Dina CDskivor ikväll/vid tillfälle å räkna hur många män resp. kvinnor Du har i Din skivsamling. Kommentera sen gärna här inne hos mig så får vi se hur det är ställt med jämlikheten i skivhyllorna i Sverige Anno 2008...

;0)

ps: lyssna gärna på några av dom i mina öron skönsjungande Qvinnorna,

länk till respektive artist har smugits in under just orden

 "Kvinnliga artister", listigt va!?!

Vilket är Ditt bästa

?

Dela gärna med Dig av favorit-receptet!

Inne hos Linda som bor i Brasilien kan finns flera tips...

=0)

Febern kom tillbaka igen idag! Å eftersom Richard hade nämnt i en kommentar

(till inlägget jag skrev när jag sjukna in) att risken finns att man sjuknar om, så blev jag så tröÖött, så till den milda grad att jag la mig på sängen å grina!

Jag ville ju bli frisk nu!

Men så slog det mig: att det här är ju inget livshotande, inte ens nåt kroniskt som jag kommer att få leva med, utan bara en gammal hederlig dunderförkylning! Å skulle det va så att jag råkat få lunginflammation så finns det ju antibiotika att tillgå, läkarvård bara nåra kilometer bort.

Så jag torka tårarna, snöt mig (nä, va ovanligt!) å gick å ringde SjukvårdsRådgivningen å blev hänvisad till Närakuten. Frågan va bara hur jag sku ta mig ditbort. Eftersom jag blivit alldeles matt häromdan bara jag gick ut med soporna, så insåg jag att det nog sku va olämpligt att ta bilen själv, Ambulans absolut överkurs, Taxi möjligen.

Det löste sig själv: när jag ringde ner på Jobbet för att pipa lite (tyck synd om vad får jag?) så erbjöd sig KäraKollegan på rak arm att skjutsa mig.  (Heder å tack, för såna ArbetsKamrater!) Nu senare på kvällen ringde en annan för att höra hur det va med mig! (Gulle-M!)

Det visa sig inte vara nån större fara med mig; fick recept på superduper slemlösande brustabletter, rekommendation att ta 1Iprén+2Alvedon 3ggr dagligen å anmodan att höra av mig om det inte sku gå över efter helgen.

Åsså lite VitlöksSnaps på det här så!

Fast det får nog anstå till helgen,

 HU...

;0´}

Nota Bene: Såg under rubriken "För ett år sedan" härintill

att jag även va sjuk då!

lugn-å-fin, ingen panik.

återkommer...

:´0}