Barna åkte hem från pappan alldeles själva:både bussen å tåget! Men dom är ju resvana eftersom vi åkt till pappan varannan helg i så många år. Å nu har dom blive så stora att dom klarar av det allena!Åkte ner å hämta vid station, blev hjärte-glad när jag fick syn på dom! Gullisar! STORA kramen blev det å massa pussar! Känns gott att få hem glada "valpar". Å hungriga som vargar va dom, så det fick bli en varsin semla, som jag tänkt som kvällsfika, på en gång när vi kom hem. För maten va inte klar på långa vägar: ugnsstekt kotlettrad är inte klar förrän den är klar! Så fort den väl va färdig åt alla med god aptit, även Kärbon som kvicknat till.(om än betydligt mindre portion än vanligt) När vi så sitter där med god mat på söndagsservisen, tända ljus å allmänt 3vligt småpratande kommer det för mig: Tänk om jag kunde konservera det här ögonblicket! Å sagt å gjort: nu har jag ett stycke konserverat "3vlig-middag-ögonblick" i mitt Lyckoskafferi!

Kärbon har känt sig krasslig hela dagen:"Matt i lacken" som Han uttrycker sig, målare som Han är.Nu ligger Han nerbäddad i morgonrocken å fryser ändå, Stackarn! Förmodligen feberfront på ingående, suck. I övrigt finns ju inte mycket sjukare än en sjuk karl. Fast Kärbon tillhör inte dom som pjålar i onödan. Är faktiskt sällan sjuk men när Han väl blir det då är det allvar!BARA INTE JAG BLIR SJUK ! !! Tänkte mest på det praktiska med mat till barna,nu har jag ju inte StorKusin Axel att kalla in i köket heller!Vem ska då utfodra dom SmåLiven!?!Skämt å sido: helt tappade bakom en spis är dom ju inte.Minns nån gång förra vintern när vi båda2 va tvärsjuka:bara sov hela tiden i febertöcken. Barna va så duktiga å laga mat själva, typ; Köttbullar å pulvermos, korv å mackaroner. Sonen vispa t.o.m ihop en smet å gjorde ugnspannkaka efter instruktioner från Mormory över telefon!(gissa om hon va STOLT å nöjd med att kunna hjälpa till!)Dotra rita då denna fina teckning till oss som allmän uppmuntran: (ja blir så rörd över att hon räknar Kärbon som förälder!)

Va skönt det va å komma ut å andas frisk luft, det gjorde susen för livsandarna! I träden vid kyrkan satt det smick-fullt med talgoxar. Dom verka ha nån mix av debatt och melodifestival: kvittra i mun/näbb på varandra, sjöng som om dom hade betalt för det å det hela belystes av den gigantiska strålkastaren SOLEN!Kanske sjöng dom den gamla slagdängan: -Jag blir så glad när solen skiner!(kan nå´n forts. så får Du/ni gärna fylla i)Solen (läs:dagsljus) är förresten ett underskattat antidepressivt medel...UT å gå, det gör er gott Folk!

Efter både telefonsamtal,sms å mail från trogna fans *fnissar*uppmärksammade jag att det inte gick att nå min blogg häridag.Det gick inte att gå in till någon på bloggagratis öht!Sådant manar till eftertanke;*blir folk oroade att jag upphört att existera bara för att dom inte kan läsa min blogg eller *är dessa människor "bloggoholics" eller*är jag det? Tänk er ett AB(AnonymaBloggare)-möte;"-Hej, jag heter elaina, jag är bloggholist. -Hej elaina!-Jag började blogga när jag va 42,5 år. Först bara med ett enkelt inlägg, sen va jag fast. På helgerna kan det bli ett par4 stycken, en hel del med bild t.o.m...."Var sku detta möte äga rum om inte just i cyberspace!Hmm, något att begrunda medans jag går på solskenspromenaden runt sjön!Kommentera gärna-så bloggs vi!

Vilka fynd man kan göra ibland:Den här bonaden köpte jag för ett bra tag sen i SecondHandButiken uppe på "GamlaLöwet" för 40:-tror jag det va.Synd att textila arbete är så undervärderade:Tänk så många stygn och många timmars arbete!Den hänger i sovrummet över sängen å dit tänker jag styra mina steg i detta nu:Sov Gott-wherever You are!