Så va vi hemma i LapplandsVäsby igen. Resan gick mycket bra trots Farsans ödesmättade trafikrapport å Moderns halkvarning. Kanske berodde det på att vi va så tungt lastade å låg tryggt kvar på vägen därför?

Har efter nå´ra års boende 30mil från Mödernehemmet lärt mig att inte ha just nå´packning alls med på ditresan. TY det blir alltid massa "bra-å-ha-saker" med på tillbakaresan! Så ock denna gång; alltifrån 48km restgarner till 1/2 ton bröd+ div.persedlar som alldeles säkert kommer till användning nå´n gång i vårat eller andras liv. ;)

När vi höll på å packa in hela skojjarlasset i bilen, dök en kvinna med två hundar upp. Vi hejja å sen slog det mig att det va "Björnligans" Matte, som jag träffat på i Cyber-rymden! Tänk va världen kan bli liten...

Liten är däremot inte kusin A, han e 15år å stora karln, ändå ville han följa med småkusinerna hem! Det hampa sig så precis att han va ledig denna vecka, för att sedan praktisera som kock på sportlovet. Jättekul å få låna hem honom till oss: då kan jag känna mig trygg att barna får ordentligt med mat i sig under lovet när jag jobbar! (Tack på förhand Axel!)

Däremot fick vi inte med oss nå´n av hundarna, fastän Ella nog gärna försökt smuggla med Cockerpu-valpen. ;0) Jag hade gladeligen tagit med mig Gammel-Wilma: Världens mest harmoniska hund! Synd att vi har hund-förbud på ämbetet;
Hon sku absolut fungera som KBThund för hund-rädda! Å inte är hon allergiframkallande heller. Men nu fick hon ju inte plats denna vända, vi har ju inte kombi direkt. Hoppas få låna henne när Syster&co ska bort på semester nåt tag, om inte Farsan har livslångt första tjing...

(bildtext: Wilma å Eyla på vinterpromenix!)

PS: Det är inte Mor & Dotter fastän många tror så. Det är två olika gatukorsningar: PudelRetriver samt CockerPu.